Jag  har jobbat i det fria scenkonstfältet i dryga tio år och har i den perioden skrivit många ansökningar för egna små och stora projekt, skrivit ansökningar på uppdrag av olika organisationer och varit sparringspartner åt kollegor i deras ansökningsskrivning. 2016 – 2019 satt jag också i Kulturrådets utvalg for scenekunst. I den här texten tänkte jag dela med mig av erfarenheter jag har gjort mig om ansökningsskrivning. Det kommer inte handla om vad som utgör ett bra eller dåligt konstnärligt projekt (för det kan förstås varken jag eller någon annan ge något svar på), men tips på hur man beskriver sitt konstnärliga projekt så bra som möjligt. Det gör jag utifrån min erfarenhet och förståelse av arbete med att skriva och läsa ansökningar, och ska inte läsas som officiell information från Kulturrådet eller liknande.

 

Jag representerar inte dem längre och de har egna goda kanaler att vägleda sökare på. Ingenting i tipsen kan härledas till något enskilt projekt (det är förstås tystnadsplikt kring ansökningsbehandling) och tipsen baserar sig inte på specifika ansökningar som jag har läst som utvalgsmedlem. Tipsen och tankarna jag delar med mig av här är generella och baserar sig främst på insikter jag fått kring egna ovanor och misstag, insikter som jag har fått av att diskutera egna och kollegors ansökningar med mina kollegor och genom att ha fått en förståelse för Kulturrådets behandlingsstruktur. Det finns inget facit på hur man skriver en bra ansökan, men jag hoppas att tankar från någon som både skrivit och läst en del ansökningar kan vara nyttiga för flera, även om de kanske till dels är subjektiva.

​

ALLRA FÖRST

• Jag visste inte hur Kulturrådet är organiserat med saksbehandlare, utvalg och Råd eller hur en ansökan behandlas förrän jag själv satt i ett utvalg. Då insåg jag att det kan vara nyttigt att veta hur en ansökan man skickar in faktiskt behandlas. Kulturrådet har en tydlig översikt över sin saksgång här

​

PROJEKTBESKRIVNINGEN

• Tänk efter vilken ordning du söker på och vilken information som därmed är relevant. Om du söker förprojekt och är en ny sökare så är det viktigt att visa på att du har förmåga att genomföra projekt (t.ex. genom ett bra CV, se egen punkt om det), och kan beskriva din konstnärliga idé bra. Söker du om gästspel så har du på ett vis per definition visat att du har förmåga att genomföra eftersom du har producerat något som en arrangör dessutom vill programmera. Då är det viktigare att fokusera på visningen och arrangörens relevans, till exempel. Och t.ex. Kulturrådet, Fritt Ord och FFUK har olika saker de stödjer och lägger vikt på, tänk genom vem du söker och om vad.

​

• Om ditt projekt har en tydlig tematik , kom ihåg att fortfarande fokusera på den konstnärliga utforskningen av den. Jag har själv upplevt att det är lätt att rivas med i eget engagemang i temat, och oftast är det lättare att skriva om det än att beskriva en konstnärlig process som man inte startat på ännu, men här gäller det att hålla fokus. Det gäller kanske särskilt om du väljer ett samhällsaktuellt tema. Man behöver inte uppfinna hjulet och det går fint att göra projekt om teman som det gjorts projekt om tidigare. Men den som behandlar ansökan behöver inte nödvändigtvis läsa en lång argumentation om varför t.ex. olja, klimat, flyktingkris, relationer eller queerfrågor är viktiga saker, det är hur du ska angripa temat i din konstnärliga process som är det viktiga och bör få mest utrymme. Och om det är teman som är behandlat många gånger förut så kan det vara fint att sätta din egen utforskning i kontext till det.
   

• Det finns inget ”kulturrådsspråk” som det är gynnsamt att skriva på. Utvalgsmedlemmar byts ut hela tiden just för att en viss kultursyn eller preferens inte ska kunna odlas. Och utvalgsmedlemmar är mer eller mindre vanligt folk, eller i alla fall fagfeller. Du behöver inte tänka att du ska imponera eller använda en speciell typ av uttryck. Tvärtom upplever jag det som positivt med ansökningar som är skrivna på ett personligt vis, så att själva ansökningstexten är med på att ge en bild av konstnären och konstnärskapet.

​

• Det är möjligt att detta är närapå en personlig preferens, men jag tycker att en ansökningstext baserad på (retoriska) frågor ger väldigt lite information. Självklart kan och bör vissa saker stå öppet, särskilt om man söker om förprojekt där saker ska utforskas. Men akta så att du inte skriver en säljtext eller programtext istället för projektbeskrivning. Till exempel kan raden ”Kommer prinsen att ha ihjäl draken och få prinsessan och halva kungariket?” passa för att pirra potentiell publik att köpa biljett, men eventuell tilldelning av skattepengar baseras inte på den typen av pirr. Kanske är det just den frågan du ska undersöka i ditt projekt, men följ då upp med en reflektion kring hur du ska undersöka det konstnärligt och kanske vad du ser för dig att olika utfall (draken äter upp prinsen/prinsen gifter sig med draken/prinsessan har ihjäl prinsen) får för konsekvenser för processen och projektet. Detta gäller alltså inte bara om man jobbar med ett narrativ, detta var bara ett försök på att ge ett tydligt exempel. Jag tänker att det samma gäller med frågor av typen ”Vad händer om jag gör si eller så med rörelsematerial X?” eller ”Vad händer om jag och dansare Y förhåller oss si eller så till varandra?” Det är varför frågan intresserar dig, och kanske vad du tror svaret på frågan är, som är viktigt i sammanhanget. Du behöver inte vara rädd för att spoila något i en projektbeskrivning, ju mer information desto bättre.

​

• Det är olika regler från ordning till ordning för om och i så fall när man kan söka på nytt med ett projekt som har fått avslag. Uppdatera dig på vad som gäller, och om du söker på nytt var supertydlig på vad som är förändrat sedan sist. Det kan komma in 700-800 ansökningar per år till ett utvalg, ta inte förgivet att den som behandlar omedelbart minns exakt innehåll i din förra ansökan.

​

VEDLEGGEN

• Vi har alla hört att ett CV ska hållas kort, helst på en sida. Men det var inte förrän jag satt med runt 200 ansökningar med upp till fem-sex CV i varje som det verkligen gick upp för mig hur viktigt det är. Tiden som utvalgsmedlemmar har på att läsa var enskild ansökan är som regel väldigt pressad och det är inte tid att sitta och läsa långa översikter över folks totala verksamhet. Det finns många CV-tips därute och jag är ingen expert på området, men jag tror att man som frilansande danskonstnär med många kortare projekt och engagemang bakom sig nog ska tänka på CV mer som en pitch som visar fram det mest intressanta och relevanta och inte som en fullständig översikt. Om du har olika yrkesroller (t.ex. dansare/koreograf/projektledare) så gör det lätt att se​vilken roll du haft i olika produktioner. Om det är flera personers CV som ska med i ansökan så slå gärna samman dem till ett dokument för att göra det lättare för den som ska läsa att orientera sig bland de som är med i ditt projekt.

​

• Om du ska lägga med intentionsavtal, få med vem som ska göra vad och när, samt vilket datum (dvs strax efter du får svar på ansökan) som intentionsavtalet antingen upphör eller bekräftas (beroende på ansökans utfall). Detta för att intentionsavtalet ska ha någon funktion, både för de som ska behandla ansökan, för dig och den du skriver avtal med.

​

• Se till att alla länkar fungerar. Artiklar/kritiker på nätet kan tas ned efter en stund, så även om en länk fungerar när du skickar in ansökan så kanske den inte gör det när ansökan ska behandlas, så skicka hellre en pdf. Det kan vara lätt att glömma att t.ex. din vimeo-länk är privat för att du själv är inloggad hela tiden, kom ihåg att skicka med passord om det behövs.

​

• Gör en tydlig, informativ och specificerad budget. Detta är ju oftast den minst inspirerande delen av ansökningsskrivning, men en bra skriven budget ger massa essentiell information om projektet eftersom det bör framkomma vem som ska göra vad och hur länge. Om inte budgeten är tydlig eller kostnaderna inte upplevs som motiverade kan det bidra till minskad beviljad summa eller avslag.

​

TILL SIST

• Se på ansökan som en helhet där projektbeskrivning, budget, CV, framdriftsplan och vad som måtte vara av vedlegg kompletterar varandra, och undvik upprepningar.

​

• I många ansökningar ska man skriva ett kort sammandrag eller uppsummering. Skriv en bra sådan, och nöj dig inte med att bara limma in de första raderna av projektbeskrivningen som jag många gånger gjort… Med ett par hundra ansökningar som ska behandlas på få mötesdagar kan det vara just uppsummeringen som man tyr till för att friska upp vad just den här ansökan innehöll. Se till att den ger bra och snabb inblick/påminnelse om projektet och varför det är intressant.

​

• Detta kan låta väldigt grundläggande och banalt, men för både nya och rutinerade sökare kan det lätt att hamna med huvudet långt ner i egen projektidé och ta för givet att andra förstår vad man tänker. Så: När du skrivit färdigt, gå tillbaka och se om den som ska läsa ansökan kommer att förstå vem som ska göra vad, hur länge, och varför – innanför ramen för det du söker om med just denna ansökan. Själv ser du antagligen på ditt projekt som en helhet, och inte indelad efter de stötteordningar som finns, men här måste man hålla tungan rätt i munnen. Om du söker förprojekt där du ska jobba med en annan dansare i studio, men har planer om arbete med scenograf senare, så kan det vara fint att nämna scenografplanerna men var väldigt tydlig på vad den aktuella ansökan gäller.

​

• Skaffa en sparringspartner som kan läsa genom din ansökan innan du skickar in, kanske läs varandras som en väntjänst. Det är otroligt nyttigt med en blick utifrån för att​få på plats den sista informationen som saknas eller kunna göra ett kanske avgörande förtydligande.

​

• Om du undrar något, ring en saksbehandlare. De är stort sett totalt ofarliga, de är kunniga och hjälpsamma, och vägleder gärna sökare till att skriva så goda ansökningar som möjligt.